Hej, Vi har en ny app!
Pro att din app amna fortskrida klaffa som det ar tankt behover du uppdatera till nyaste versionen. Klicka gallande knappen for att uppdatera!
Ifall en sak tycks all deltagare i den debatt som utlostes fran Goteborgs-Postens kulturchef Bjorn Werners kronika ifall ratade Tinderman vara overens: Den nya digitala dejtingekonomin har etta, och den har forlorare.
Sydsvenskan
Det ar emellertid en tillganglig forfragan vilka dessa ar – medan Werner (GP, 2/1) framhaller de socialt forfordelade mannens sexuella fangel gallande den digitala arenan, inneha till foredome Expressens Anna Hellgren (13/1) visat kungen att dessa hanar knappast kan sagas besta mer drabbade an kvinnor i lagstatusyrken, snarare tvartom. Det koper forstas inte enbart om tillgangen till sex, utan aven ifall vem som i vidare mening gynnas av strukturerna, men inte heller i den mer begransade fragan rader nagon samforstand om orsakssambanden. Nar exempelvis Kristina Hedberg (DN, 6/1) anser att dejtingappar som Tinder inte utfor nagot mer an befaster en redan gallande sexuell hierarki, betonar Johan Anderberg (HD-Sydsvenskan, 14/1) att detta bara ar delvis akta: Att dejtingapparna ej enbart exploaterar ojamlikheten, utan i speciell fras ocksa skapar den.
Den digitala relationsmarknaden ar, menar Anderberg, ytterligare ett exempel pa stordriftens hansynslosa logik: exakt som den lokala foretagaren gar omkull nar internethandeln nar byn, sa har den snyggaste killen pa jobbet ej langre sa mycket att folja med, eftersom hans konkurrenter genast ar – som minst – allihopa andra hanar i hela stad.
Anderbergs betraktelse fran hur kapitalismens utslagningsmekanismer verkar tillika gallande humanistisk grad ar forstas uppbokat giltig – men sjalv betvivlar att den ar tillrackligt djuplodande. Att den digitala kulturen paverkar vara leva genom hur vi rangordnas fran dess algoritmer ar klart, men den paverkar oss i minst likadan hog stadium genom sin forskjutning fran hur vi uppfattar oss sjalva och varandra. Den dynamik som kannetecknar Tinder ar densamma som praglar den digitala existensen i stort: jaget konstrueras aktivt genom preferenser och aktiviteter, relationer fortingligas och anvands som identitetsmarkerande tillhorigheter och kommunikation sker bara i former som medger total kontroll. Den enda skillnaden ar att drivkrafterna gjorts mer explicita: sjalv framstaller ej blott karna jag, utan jag utfor det i det uttalade syftet att det amna bli alskat.
Pa samma stig som jaget pa jakt efter karlek tvingas skapa sig till ett saljbart ting, riktar det ocksa en analog konsumistisk blick mot sin omvarld: ”Aldrig”, skriver tekniksociologen Sherry Turkle apropa den digitala dejtingkulturen, ”har det vara lattare att klura kungen potentiella romantiska partners som varor tillgangliga i overflod”. Och det ar arme sjalv antagande att den kapitalistiska logiken nar djupare an vad Anderberg antyder, kungen ett satt som paminner ifall vad serietecknaren leva Stromquist skildrar i sin ”Den rodaste rosen slar ut”: Den andre upphor att vara fangslande som genuint annan, och far sin signifikans bara i kraft fran att bidra jaget bekraftelse, ett identitetsbyggande attribut bland flera.
De algoritmer som bedomer anvandarens varde utifran vardet hos de brukare som tycker om henne, far med andra ord djupare konsekvenser an vilken karlekstorstande nuna som dyker upp gallande var bildskarm harnast: Den tycks vara aktiv ocksa i var originell sjal. Vinnaren i denna nya ordning blir da, snarare an nagot enskilt befolkningssegment, ett tankesystem – namligen det som villigt spjalkar upp saval den egna personen som den andre till en uppsattning matbara egenskaper, och forhaller sig till relationer som en krasen anvandare.
En annan fraga som ar vard att uppehalla sig utbredd ar den om attraktionskraft. Ifall det genast finns vissa grupper som gynnas gallande andras bekostnad pa en digitaliserad dejtingma personer som skulle ha gynnats i allihopa fall? Ett tankevackande genmale finns att bringa i den amerikanske biologens Richard O Prums aktuella ”Skonhetens evolution”, dar forfattaren aterger forskning om vad som uppfattas som intagande. Det visar sig att bedomningen fran attraktivitet sker i manga steg, och ofta med pa rak arm motsatt attack.
Utbredd en forsta ytlig visuell kontroll – svajpa hoger eller vanster – tenderar skonheten att vara mer eller mindre saklig, i den bemarkelse att de flesta manniskor ar overens om va som amna uppfattas som attraktivt. Men, och detta ar det intressanta: utbredd mer komplext socialt harmoni omprovas detta forsta intryck kungen subjektiva grunder, med resultatet att asikterna gar delad gallande ett slumpmassigt fordelat metod. Av det skalet, anger forskarna, ar det mojligt ”for ungefar allihopa att ha relationer dar bada parterna uppfattar varandra som unikt begarliga”.
Vilken ganska fran tilldragning som ar mojlig pa Tinder borde besta uppenbart, och i denna mening inneha Anderberg fullstandig ratt, nog till och https://kissbrides.com/sv/heta-guatemalanska-kvinnor/ med mer precis an han anar, for i den digitala dejtingvarlden gynnas den klassiska skonheten ej bara av databolagens algoritmer, utan fran deras vaxelspel med var egen evolutionara programmering. Men verkligt bekymmersam blir detta forst nar man lamnar svajpandet darhan och betraktar den mer totalt framatskridande som pagar runt oss, i vilken autentisk, hangiven humanistisk narvaro i allt hogre stadium ersatts med digital inte narvarande.
Genom att forsamra det manskliga sociala samspelet gallande det satt som nu sker, riskerar vi med andra ord att utarma samt mojligheten till konkret djup foralskelse, och till en tilldragning som nar djupare an till en schematisk kritik fran estetisk symmetri. Till en atra som tar kroppen i besittning, men som i speciell fras harror fran sjalen: och finns det nagot som kan laka den till kvantifierbarhet styckade kottkropp som vi latit oss sjalva forvandlas till, sa ar det val en sadan.
Anderberg aterger en passage klocka den franske forfattaren Michel Houellebecqs senaste bok ”Serotonin” for att exemplifiera sin tes att sexuell valbehag i och med den digitala revolutionen riskerar att bli en bonus forbehallen en snav elit. Jag tanker sjalv snarare pa ett citat klocka romanen ”Elementarpartiklarna”, skriven langt fore dejtingapparnas intag, om hur samtidens manniska gjort det romantiska umganget till en fritidssyssla, en sorts noje i vantan gallande ett blivande avromantiserat fornuftsaktenskap, till i princip jamstalld delar standig av sexuell och narcissistisk njutning. ”Naturligtvis”, konstaterar forfattaren, ”har hon pa sa vis franhant sig all gallande till lycka.”
